Bibliografisk presentation av den äldsta finländska barn- och ungdomslitteraturen

Intresset för barnlitteraturforskningen i Finland är livligt. För den historiskt inriktade forskningen behövs hjälpmedel i form av täckande bibliografier och historiska översikter.

Björken och stjärnan. Barn- och ungdomslitteraturen i Finland 1543–1899 är en bibliografisk kartläggning av den finländska barn- och ungdomslitteraturen från Agricolas abc-bok fram till Topelius tid. Närmare 2000 arbeten får en presentation med bibliografiska uppgifter, innehållsreferat och en beskrivning av bokens utstyrsel och illustrationer. En bildbilaga ingår.

Björken och stjärnan är ett basverk för barnlitteraturforskare, och ett fängslande stycke kulturhistoria för alla historiskt intresserade.

Bakgrund och projekthistoria

Bibliografiprojektet vid Finlands barnboksinstitut (SNI) kom i gång i slutet av 1980-talet, tack vare ett bidrag från undervisningsministeriet i samband med den finländska bokens jubileumsår 1987. Ett bidrag från Suomen Kulttuurirahasto år 2000 hade avgörande betydelse i arbetets slutskede. Projektet har dessutom fått understöd av Alfred Kordelinin säätiö, Jenny ja Antti Wihurin rahasto, Pirkanmaan rahasto, Birkalands konstkommission, Stiftelsen för Åbo Akademi, Finlands Bokstiftelse, och Svenska Kulturfonden.

Den externa finansieringen har huvudsakligen använts för avlöning av forskarbiträden, redigeringen av nätversionen och löpande utgifter. Forskarna Riitta Kuivasmäki, Marja Kukkonen och Marita Rajalin har utfört en stor del av bibliografiarbetet på sin fritid. Bland forskarbiträdena har Marjo Rossi arbetat längsta tiden inom projektet.

Material och forskningsinriktning

Bibliografin har en litteraturvetenskaplig infallsvinkel. Materialet har klassificerats enligt litteraturvetenskapliga genrekriterier. Innehållsreferaten är ett viktigt hjälpmedel för forskningen kring olika teman och motiv. Bland utländska förebilder för Björken och stjärnan har framför allt Göte Klingbergs och Ingar Bratts bibliografier över Sveriges barnlitteratur varit av stor betydelse. Några tidigare inhemska kartläggningar bör också nämnas: Ulla Lehtonen, Lastenkirjallisuus Suomessa 1543–1850 (1981), Riitta Kuivasmäki, Siiwollisuuden tuntoa ja ylewätä kauneuden mieltä. Suomenkielinen nuorisokirjallisuus 1851–1899 (2 uppl. 1993) och Kerstin Rosenqvist, Finlandssvensk barnlitteratur fram till år 1900 (1974).

Forskarna inom bibliografiprojektet har utgått från många olika typer av samtida och senare källor: nationalbibliografier, specialbibliografier, biblioteks- och förlagskataloger samt tidnings- och tidskriftsrecensioner. I slutskedet av arbetet utkom ett par nya inhemska arbeten (Hirvonen 2000, Brummer-Korvenkontio 2000), dessa har endast i begränsad omfattning kunnat utnyttjas.

Som hjälpmedel har ett stort antal uppslagsverk och annan litteratur anlitats, de viktigaste ingår i litteraturförteckningen. Forskarna har också bekantat sig med samlingarna vid några utländska barnboksinstitutioner och samlingar i Berlin och München, vid Osborne Collection i Toronto, Library of Congress i Washington samt Svenska Barnboksinstitutet. Bland utländska experter som varit till stor hjälp kan nämnas Göte Klingberg, Ingar Bratt, Vibeke Stybe och Carola Pohlman.

Den bibliografiska beskrivningen baserar sig huvudsakligen på samlingar vid Helsingfors, Jyväskylä och Åbo universitetsbibliotek, Åbo Akademis bibliotek, Finska litteratursällskapets bibliotek, Finlands Barnboksinstitut och Tammerfors stadsbibliotek. Av bibliotekskoderna framgår vilket biblioteks exemplar som använts. I några fall har forskarna endast haft tillgång till en mikrokopia. Ifall inget original har kunnat spåras uppges den källa som beskrivningen baserar sig på.

Avgränsningen av materialet

Vad är en barn- eller ungdomsbok? Avgränsningen har i många fall varit problematisk. Forskarna har gått igenom ett betydligt större material än vadsom slutligen togs med i bibliografin. Bland urvalskriterierna kan nämnas: innehåll (t.ex. unga huvudpersoner), författare, titel, utstyrsel och illustrationer, företal, serietillhörighet, reklam och förlagskataloger, recensioner.

Bibliografins struktur

I Björken och stjärnan tillämpas i stort sett samma struktur som i Göte Klingbergs och Ingar Bratts svenska barnboksbibliografier. Olika verk av samma författare förtecknas i kronologisk ordning. Finskspråkiga böcker beskrivs på finska, svenskspråkiga på svenska, och tvåspråkiga arbeten på båda språken.

Materialet är uppdelat i tre avdelningar, med sinsemellan något olika urvalskriterier. Marja Kukkonen har behandlat det äldsta materialet (1543–1850) utgående från Ulla Lehtonens arbete Lastenkirjallisuus Suomessa 1543–1850, men med talrika kompletteringar och revideringar. Inom detta äldsta material finns texter på olika språk (bl.a. latin), och religiösa och pedagogiska inslaget är stort med biblar, katekeser och abc-böcker som centrala genrer.

Utgivningen av barnlitteratur i Finland ökade snabbt efter 1850. Det fiktiva inslaget överväger under denna period, som präglades av den topelianska, religiösa och fosterländska andan. Riitta Kuivasmäki har för bibliografin kompletterat det material hon undersökte för sin doktorsavhandling om denna tidsperiod. Faktalitteratur och abc-böcker ingår här i mycket begränsad omfattning. Marita Rajalin har kartlagt den svenskspråkiga litteraturen för åren 1851–1899. I hennes avsnitt ingår ett fylligare urval faktalitteratur och abc-böcker.

Björken och stjärnan utges i digital form, för att möjliggöra olika typer av sökningar. Det går att göra sökningar enligt författare, titel, utgivare, illustratör, etc., men man kan också få fram olika versioner av folksagor, fiktiva personer, m.m. Med hjälp av innehållsreferaten går det att via fritextsökning spåra också böcker om vilka man har mycket bristfälliga uppgifter.

Bildmaterialet

Den äldsta inhemska barnlitteraturen var ytterst sparsamt illustrerad med små vinjetter eller dekorativa anfanger i svartvitt, från mitten av 1800-talet hade böckerna ibland handkolorerade bilder. På 1880-talet började inhemska böcker med flerfärgsillustrationer förekomma, och under följande decennium utgavs många bilderböcker av utländskt ursprung. Bildbilagan i bibliografin ger smakprov på illustratörer och konstriktningar från olika tidsperioder.

Vi tar gärna emot kommentarer och önskemål!

Nätversionen av Björken och stjärnan utges nu som en provutgåva. Finlands Barnboksinstitut hoppas att alla barnboksintresserade skall upptäcka bibliografin, och tar gärna emot kommentarer, tillägg, rättelser och förslag. Vid behov kan bibliografin senare ges ut även i bokform.

Tammerfors, Helsingfors och Åbo, i juni 2001

Riitta Kuivasmäki, Marja Kukkonen & Marita Rajalin